Wikileaks, rättssäkerhet och människorättskämperi

Var det någon som kom ihåg min upprördhet över de rykten som sa att vi skulle hjälpa Wikileaks? ”Dokument är inga bevis, dokument kan man förfalska. Vem vet vad som är riktigt? Det fyller en samhällsfunktion, där olika myndigheter och stater och organisationer kan starta utredningar – men det är inte full och total yttrandefrihet och inte rättsäkerhet. Ja, alltså – jag vet inte så mycket om Julian Assange själv, utan WikiLeaks – och även om det låter bra utåt så kan man inte veta vad han har för intentioner med sitt projekt. Vem vet när en stor organisation som WikiLeaks tas över av en pseudoperson tillexempel?”

Det här kan låta väldigt foliehattigt, men jag hade tänkt skriva ett inlägg då. Med olika bud om mediasläpp, och en mediagrupp som är svår att kontakta – så lyckades jag inte planera in skrivtid. Ryggen värker just nu, så liggande läge är att föredra innan jag kommer tillbaka till gymet. Då är det skönt att komma hem :)

Nu kommer det bud om att  Julian Assange, titulerad ”WikiLeaks grundare” av gammelmedier, har blivit anmäld för våldtäkt av två unga kvinnor.

Med det här vill jag inte säga att Julian Assange är anklagad för ett brott han möjligtvis inte begått – jag dömer ingen på förhand. Och jag har en känsla av att Julian inte kommer dömas utefter vilket sorts brott han misstänks ha begått, i det här är det människor och inte kapital som styr – jag tror han kommer mötas med respekt för de mänskliga rättigheter som han talat om.

Ipred och hoten

När jag var på Dreamhack S2010, en av världens största lanfestivaler, träffade jag en sjutton år ung kvinna som var väldigt engagerad. Inte i mitt parti eller ungdomsförbundet, men på en rent privat nivå.

Hon berättade själv att hon ofta brukar prata med vänner och bekanta om vår politik och vad vi vill, och det märktes dessutom på henne när vi pratade. Hon stod med oss i vår monter och pratade ett bra tag, och hon nämnde att hon fått ett brev där det stod att hon var misstänkt för upphovsrättsbrott, alltså fildelning. Jag såg till att ordna kontaktuppgifter till henne för att kunna prata när vi inte var mitt i vimlet, och tyvärr visade det sig nu att hon slängt brevet. Det är nog mer vanligt förekommande med dessa varningsbrev (även kallade hotbrev) än vad vi vet, mörkertalet måste vara stort. Det vanligaste, som nog jag också skulle gjort om jag inte var insnöad pirat – är att sluta vara uppkopplad så mycket och slänga brevet.

Så den unga kvinnans val förstår jag, men vad är det jag inte förstod?

17 år gammal. En tonåring, inte myndig. Det är möjligt att åtala henne för brott om man skulle misstänka henne – men hur har hon kunnat bli abbonentsinnehavare?

Sen när kan en omyndig person i Sverige ingå ekonomiska avtal såsom en vuxen?

– Stod det ditt namn på kuvertet? Allvarligt?
– Och du heter inte ungefär likadant som din mamma?

Jag minns inte vilken pirat som sa vad, och kan inte lova att citaten är exakta – men det är så jag minns händelsen, som ter sig sorglig, rättsosäker och allmänt hemsk.

Jag tänker tillbaka till min tid på gymnasiet, och hur lite jag egentligen visste om mina juridiska rättigheter. Jag föreställer mig själv som tonåring, en söndagkväll i soffan, funderandes över mina livsplaner. Något stör…Tänk om de hittar mig, tänk om jag får fler brev? Tänk om jag får leva resten av livet med att vara skyldig samhället miljontals kronor?

Den känslan biter sig fast. Så snälla, spara era brev. Via nätet kan vi kommunicera, lära varandra om vilka rättigheter vi har och vad vi ska göra för att få fler att förstå att fildelning för privat bruk inte är skadligt. Inte samhällsekonomiskt, inte kulturellt.

Tillsammans är vi starkare.

Pride, Piratpartiet och den kroppsliga integriteten

Frihet kan definieras ”positivt” (frihet till) som de faktiska möjligheter man har att kunna handla fritt eller ”negativt” (frihet från), som avsaknad av olika typer av yttre begränsningar samt förtryck.

Källa: Wikipedia

Den positiva friheten visar sig i möjligheten att byta kön, den negativa friheten borde visa sig i avskaffande av kravet på sterilisering vid könsbyte. I skuggan av situationen för HBTQ-personer i östra Europa kan Sverige vid första anblick ses som ett föregångsland. Trots det har vi flera saker som faktiskt skapar oro, psykisk och fysisk ohälsa, vi har ett förtryck av främst transsexuella idag. De flesta partier uttalar sig som om att dessa krav ska bort, men av erfarenhet vet vi att det kan ta längre tid än väntat, som det förut gjort i HBTQ-frågor.

Amanda Brihed har lyft upp debatten rejält och även om Piratpartiets politik inte självklart säger att vi kommer jobba med frågan, så stödjer jag Amandas och alla andras kamp fullt ut. Jag kommer använda mitt nätverk för att påminna sittande politiker om frågan, det handlar om mänskliga rättigheter.

I samband med Piratpartiets närvaro på Pride skrev Anna Troberg ett inlägg som förklarar yttrandefrihetens koppling till HBTQ-personers liv. Där tar hon också upp något jag bloggat om förut, risken att Försvarets Radioanstalt säljer information om sexuell läggning till homofientliga stater. En annan aktuell fråga är den om surrogatmödraskap. Jag tycker det bör legaliseras så fort som möjligt, men med en strukturell modell som skyddar mot oacceptabla utnyttjandesituationer, det här är inget man ska kunna tjäna mycket flis på. Vi får se om Piratpartiets medlemmar i framtiden vill utveckla mer politik kring kroppslig integritet.

Vill du se vilka nyansskillnader som finns mellan riksdagspartierna (minus KD plus PP), kan du titta på Prides partiledardebatt här. Men man diskuterar inte bara politik på Pride, man har kul också. ;)

Efter Pride hade jag roligt ute i skogen en hel helg, och är mitt i släppet av vårt valmanifest rätt slutkörd. Jag återkommer antagligen i ämnet.