Positivt ledarskap

Mitt parti har växtvärk! Det har lett till att styrelsens och ledningens arbete blivit tyngre, samtidigt som viss kommunikation med medlemmar brustit. Just nu försöker funktionärer, förtroendevalda och andra engagerade medlemmar hålla igång ett arbete som inte har klara arbetsformer. Det leder till mycket slitningar, även om det i förlängningen (förhoppningsvis) leder till en bättre fungerande organisation.

Mitt i allt detta har vissa konflikter kommit upp till ytan. Vissa har lösts med enkla metoder – Styrelse och ledning har helt ”enkelt” erbjudit medlemmarna en chans till insyn och input. Andra konflikter är mer svårlösta, då tänker jag främst på problemen i Värmland. Efter att problemen kommit till ledningens kännedom, tillsattes en krisgrupp bestående av Emma Marie Andersson, Mikke Svensson och Curt Jonsson.

Den konflikten har fått mig att börja tänka klarare angående ledarskap och samarbete. Och jag är inte den enda. Under min minst sagt turbulenta tid i Piratpartiet, har jag fått förmånen att vara med och bygga upp ett helt nytt politiskt parti. Jag har under tiden fått olika roller – just nu är jag:

  • Vice kommunledare i Västerås Kommun
  • Ordförande i lokalavdelningen Ung Pirat Västerås
  • Ledamot i Distriktsstyrelsen Öst i Ung Pirat

Jag jobbar som pedagog, därför har jag kunnat utveckla mitt ledarskap aktivt i ungefär nio år. Men mitt deltagande inom partiet har ändå varit någon slags brytpunkt, iallafall det senaste året då jag varit mer aktiv och tagit fler ansvarsområden till mig. Jag har helt enkelt tvingats att analysera mitt ledarskap i förhållande till vuxna människor, i vanliga fall jobbar jag juh med barn. Ibland har jag även jobbat med vuxna, men då har de alltid varit i en beroendeställning gentemot mig, och jag har framförallt då haft min yrkesroll att luta mig mot. Nu sattes mitt ledarskapstänk på prov, nu stod jag plötsligt inför massor av vuxna och unga människor som mig själv (inte bara i min yrkesroll alltså). Här ska vi vara jämlika, men jag ska fortfarande leda. Den insikten fick mig att utveckla mycket tankar och frågor, dessutom har det lett till en större förståelse för grundläggande ledarskapsteorier.

En av alla dessa teorier, som är väldigt konkret och därför lättförstådd, är teorin om härskar- och bekräftelseteknikerna. Det är enkla grepp som tål att tänkas på flera gånger om i alla dina möten med människor. Och även om du kanske inte är eller vill vara en ledare, kan det vara värt att känna igen teknikerna för att se dom hos andra, och därmed kunna bemöta dem på ett bättre sätt. En annan viktig sak att hålla i tankarna är att majoriteten av ledare inte använder härskartekniker med flit. De vet helt enkelt inte bättre. Dessutom kan en deltagare använda härskartekniker, även om det i många fall tas mycket hårdare om det kommer från en ledare. Detta av den enkla anledningen att själva maktkonstellationen leder till att medlemmen är i ”underläge” från start.

I mina analyser angående mitt eget ledarskap, försöker jag identifiera tillfällen då jag använder fel teknik i mitt bemötande. Reflekterar man ofta över sitt ledarskap har man en början till att jobba bort härskartendenser. Att stanna upp och reflektera och analysera är för övrigt guld värt i de flesta situationer!

Om du möter en ”härskare”, se till att poängtera det för personen i enrum. Berätta hur hennes/hans kommentarer får dig att känna dig. Det kan vara ett bra sätt att skapa en dialog er emellan, och är ofta hela lösningen. Om det inte leder till en lösning, och problemen blir överväldigande, gör som piraterna i Värmland gjorde – vänd dig högre upp i organisationen!

De första begreppen jag vill ta tag i är de om dialog, diskussion och debatt. Många tänker inte på att olika samtalsformer passar olika bra under olika slags möten, eller delar av möten.

<3 Dialog Diskussion Debatt
Betydelse Söka gemensam mening Skaka eller bryta isär Slå ned
Syfte För att tala sig samman För att söka en kompromiss För att övertyga
Resultat Det högsta gemensamma Det lägsta gemensamma En vinner, den andre förlorar

Att som ledare vara tydlig i vilken form av samtal man för under olika delar av möten, kan vara ett bra sätt att minska olustiga känslor hos deltagarna.

Så till teknikerna som jag redan babblat så mycket om:

HÄRSKARTEKNIK BEKRÄFTELSETEKNIK
OSYNLIGGÖRANDE SYNLIGGÖRANDE
Låtsas att personen inte finns, ignorerar eller marginaliserar. Lyssnar på varandra och synliggör.
FÖRLÖJLIGANDE RESPEKT
Förminska någon och göra sig rolig på dennes bekostnad, skapa en ”vi och dom”-känsla. Seriöst bemötande, ställ frågor till deltagarna om vad de tycker, tänker och känner.
UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION INFORMATION
Alla deltagare ska känna att de fått all info. Tänk på att det kan finnas arenor där information sprids och beslut fattas informellt! Se till att alla får ta del av informationen du sprider, redovisa diskussioner och bjud in till informella arenor.
DUBBEL BESTRAFFNING DUBBEL BELÖNING
Hur du än beter dig blir det fel, du får en känsla av att vara otillräcklig som person. Man utgår från att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Påminn varandra om att ni gör så gott ni kan!
PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM BEKRÄFTELSE
Här skapar man dåliga samveten genom att få någon att känna sig skyldig, trots att de inte gjort något fel. Ställ inga orimliga krav på dig själv eller andra, ge varandra bekräftelse. Ofta!
OBJEKTIFIERING SUBJEKTIFIERING
Här görs personen till ett objekt, t.ex. med kommentarer om utseende istället för sakfrågor. Ge alla ansvar, makt och röst. Ta utrymme, ge utrymme. Namnge varandra och varandras ideér.
VÅLD OCH HOT ICKE-VÅLD
Här ingår fysiska övertag som används negativt, men också strukturella övertag (sexuella trakasserier exempelvis). Utbilda och samtala om förtryckande normer. Förebygg genom att anta en policy, och följ den sen!

Läs igenom en gång till! Fundera ut vilka härskartekniker du råkat ut för, och vilka du kan tänkas använda själv. Kom på exempel, lär andra identifiera beteenden som inte är konstruktiva!

Som ledare måste man se till att vända sig till alla i gruppen. En enkel teknik att använda är ”Rundan”, gå helt enkelt ett deltagarvarv och låt alla uttrycka sig. Man ska inte härska som ledare, men man ska fortfarande leda. Att t.ex. avbryta när en diskussion spårar ur eller upprepar sig är viktigt.

I organisationer är det alltid bra att tala om visioner och mål. Det är ändå vår vision som för oss samman, och resultatet är beroende av att vi fungerar tillsammans. Som ledare bör man:

  • Lyssna in visionerna, gärna både i enrum och i grupp.
  • Presentera visionerna, men se upp! Presentera inte din vision först, då kommer de flesta deltagarvisioner inte till sin fulla rätt, jämför istället visionerna tillsammans med deltagarna. Sen kan du själv lägga in dina tankar utifrån deltagarnas visioner.
  • Diskutera och formulera målet. Vad vill vi uppnå? Är vår vision nytänkande och är vårt mål realistiskt?

Det var nog allt för den här gången! *pustar lite*

Hoppas det här inlägget hjälper dig i dina framtida möten, informella som formella. :)

Positivitet FTW!

Annonser

25 kommentarer

  1. Vackert skrivet och väldigt tänkvärt!

  2. Oj vad bra, stort tack Hanna!

  3. Bravo!

  4. Jättebra! Detta kan komma bra till hands även om man inte är en ledare, som du sa själv. :)

  5. Väldigt intressant att se detta läggas fram såhär. Intressant läsning är allt om NVC (Non-Violent Communication) samt ”Dialog” av Isaacs (eller om det var ”Dialogen”?)

    • Ja, det är intressant. Det har jag lärt mig genom Ung Pirat och LSU :)

  6. Det här Non-Violent Communication kallades från början för Giraffspråket, och är väldigt intressant.

    Det är kul att du tar upp det här med att göra en ”runda”, eftersom jag gärna i grupper använder mig av intelligentare former av stenålders-IT, som talarstav och liknande kommunikationsredskap, just för att undvika att de som har lätt att prata tar över rummet hela tiden.

    Alla måste få komma till tals.

    • Ja, det är viktigt! Själv är jag en typisk avbryterska, men när jag går in i ledarrollen kan jag vara tyst i timmar om det krävs. Underligt, vet inte hur det kommer sig. Men det kommer sig :))

      • Ansvarskänsla, förmodligen. Vi kliver alla in i olika roller hela tiden, och vi förhåller oss till omvärlden helt olika beroende på vilken hatt vi har på oss för ögonblicket.
        I ledarrollen har du helt andra förväntningar på dig än när du sitter med kompisar och snackar om ditten och datten.

        Så det är inte särskilt underligt, faktiskt!! :-)

      • Jag menade; Underligt för att det är så stor skillnad :))

      • Om det här är en fortsättning på vår konversation, beträffande hur underligt det är att du kan visa upp så olika beteenden, så vidhåller jag att det itne är underligt alls. Människor är inte endimensionella väsen. Vi kan ha helt olika roller i olika delar av livet, och i dessa roller kommer vi att uppvisa olika beteenden. Du är på ett sätt med din ett-åriga bebis, helt annorlunda som chef på jobbet, och en tredje ute på tjejkväll med kompisarna.
        Inte underligt alls.

        Sen tycker jag nog också att det är bra att känna till allehanda härskartekniker, å ena sidan för att inte trilla dit på dem när man blir utsatt för dem, å andra sidan för att man inte ska råka använda dem omedvetet – men å tredje sidan för att det kan vara synnerligen effektivt att köra stenhård härskarteknik mot folk som själva kör härskartekniker. Att mobba mobbaren, chefa ut chefen – sånt kan vara både roligt och effektivt i olika sammanhang.

  7. Imponerande! Lycka till i valet!

    • Tack Anders! Kul att träffa på dig igen, ses vi kanske någon dag på något piratevent?

      Passar på att i den här kommentaren buga mig för alla fina kommentarer jag fått här och på andra ställen – jag önskade framförallt att det här inlägget skulle inspirera och länkas vidare, och min önskan gick i uppfyllelse. Tack! :))

  8. Väldigt nyttig bloggpost.

    Gillar också hur -som du påpekar – de listade teknikerna inte bara kan appliceras på ledarskap, utan användas på kommunikationen inom partiet i stort. Något att hänvisa till i tex diskussionen om forumreglerna.

    Kommer nog att hänvisa till den här posten många gånger framöver. Bra jobbat.

  9. För mig är inte syftet med diskussionen att nå en kompromiss utan att man vidareutvecklar och kommer fram till ett väl underbyggt gemensamt beslut. Summan av helheten blir större än varje enskilds åsikter från början (om man lyssnar på varandra).

    Däremot är syftet med en förhandling att man ska uppnå en acceptabel kompromiss. Där får man nämligen ge med sig på vissa punkter och motståndaren får kompromissa på andra punkter till dess att man kan vara överens.

    Tabellen med jämförelse mellan ”Härskarteknik” och ”Bekräftelseteknik” verkar upplagd som en ”evil” vs ”good”-jämförelse och det kan jag inte hålla med om.
    Bekräftelseteknik kan användas som en härskarteknik (genom att synliggöra någon som inte vill bli synliggjord) och är inte en ”solve everything solution”… Olika delar i båda kolumnerna kan också mer generellt ses som bra eller dåliga inom båda teknikerna.

    • Jag tror du har en tolkning av ordet kompromiss som skiljer sig från genomsnittet. Men sån är juh du – du skiljer dig från genomsnittet ;)
      Alltså, din diskussion är tabellens dialog, den kompromiss är tabellens diskussion. I see what you mean!

      Ja, listan är väldigt grundläggande (det är för att alla ska kunna ta den till sig), men många har talat med mig om att härskartekniker kan användas i mer eller mindre gott syfte. Ibland måste man ignorera en härskare för att skydda sig själv, t.ex. Men då tycker jag det är viktigt att man ändå försöker öppna upp för dialog med härskaren i fråga, som jag skriver i inlägget. Förståelse av varandra leder till en bättre utveckling, att streta emot är inte alltid bra.

  10. Och – jag har vid ett tillfälle själv blivit utsatt för en ovanligt sofistikerad form av härskarteknik, nämligen genom att bli beskylld för att använda härskartekniker. Istället för att gå i svaromål på en serie argumetn jag anförde i en diskussion, undvek min motpart att svara genom att påstå att jag borde läsa en bok om härskartekniker.

    Spännande. När jag då påpekade jag kände till dessa tekniker väldigt väl, och att jag även noterade att kvinnan i fråga just använde sig av en härskarteknik, så stängde hon av all kommunikation med mig – vilket förstås också är en härskarteknik.

    • Den fick jag igår, fast utan tystnaden efteråt.

      • Jag bara noterar att den sortens ”analys” är en typisk härskarteknik i sig.

        Jag har en riktig feting till dig också, vad gäller härskartekniker. Jag brukar ju alltid propagera för att man ska ge varandra komplimanger – nå, man kan använda komplimanger som härskartekninker också.

        Att t.ex. säga till någon att den personen har utvecklats så mycket, och t.ex. ”du är så bra på att lyssna nuförtiden” kan paradoxalt nog upplevas som oerhört kränkande – underförstått att personen som ger komplimangen ger den ”von oben”, återigen som en analys, som ett effektivt sätt att trycka ner den andre lite grann, om än med ett leende.

        När jag råkar ut för sådant brukar jag kontra med en spegling, en liknande ”komplimang”, genom att påstå att ”det nog inte handlar om mig, eftersom jag är likadan som jag var förr, men ditt sätt att se uppenbarligen har utvecklats”.

        Håhå jaja… vad vi människor håller på. Men vi är flockdjur, med ett enormt behov av rangordning och hierarki, så det här beteendet lär vi nog aldrig någonsin bli av med.

        Men det är bra i alla fall att bli medveten om det, så att man kan bemöta det, och ibland använda det, vid behov.

      • Om jag får en sådan komplimang, försöker jag säga enbart ”Tack”. Och jag försöker att skala bort det förflutna och bry mig mer om nuet, genom att säga enbart ”vilken bra lyssnare du är”. Men ibland är det svårt att inte hävda sig, som du säger, det ligger i vår natur!

      • Ja, den verkliga konsten ligger i att vara medveten om vad som händer, både inom sig och utanför sig, så att man kan göra hyfsat rationella val, oavsett hur känsloladdat läget är, oavsett hur triggad man har blivit.

        Har man förmågan att kliva utanför sitt ego, och bara iakktta vad som sker, kan man lättare manövrera genom allehanda situationer.

        Vissa människor lever ju helt på andras energi (du vet vad jag menar när jag säger energivampyrer), och kan sätta igång allt möjligt för att få energi från andra. Det kan röra sig om martyrbeteende, eller konfliktjunkies, eller andra former av parasitbeteenden, men man måste alltid vara uppmärksam på dessa mönster, så att man inte åker dit på dem.

      • True, true.

  11. […] Kommunikation handlar inte om att vinna en diskussion. Det handlar om att mötas och lyssna. Kommunikation är för mig en grundläggande del i Positivt ledarskap. […]

  12. […] november skrev Hanna Dönsberg en artikel om Positivt Ledarskap som jag varmt rekommenderar. En av alla dessa teorier, som är väldigt konkret och därför […]


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s