FRA åt helvete!

Imorgon är det dags – Nätneutraliteten lämnar sin tron för att lämna plats åt Kung Självcensur. FRA:s kablar kopplas in.

Jag känner mig, tillsammans med många andra, ganska nedstämd. Beelzebjörn nedräkning till privatlivets död närmar sig slutet, samtidigt som tankar och farhågor snurrar vidare i allas huvuden.

FRA innebär i korthet att Försvarets Radioanstalt får friheten att beröva vår frihet genom allmän avlyssning. Från och med imorgon kommer de ha tillgång till all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser.

Processen har varit långdragen, och en motståndsrörelse har vuxit fram. Här kan du läsa fyra journalisters förklaring till varför avlyssningen strider mot grundlagen! Rättsvidrighetens stank sprider sig…

Ett intressant initiativ jag följt så gott jag kan är Riksdagsvar. Där har politikerna getts chansen att svara på frågor angående signalspaningen. Många svar lyser med sin frånvaro, och kritiken från folket finns kvar än, trots ändringar av det ursprungliga lagförslaget.

Ändringarna säger tyvärr inte mycket om att:

  • vår rättsprincip, ”man är oskyldig tills motsatsen bevisats” ruckas på än en gång (i och med att FRA avlyssnar även de som inte är misstänkta för brott).
  • det inte går att skilja på inhemsk och utländsk trafik (det är alltså inte ett sant påstående när sittande politiker säger att de inte beslutat att avlyssna sina egna medborgare).
  • FRA:s lagring av trafikdata inte är tillräckligt reglerad (trafikdata = uppgifter om: Vem, hur, när, var etc, kan användas till omfattande kartläggning av enskilda och grupper).

Dessutom är en möjlig följd av FRA-lagens införande att hbt-personer kan komma att registreras. För att citera artikeln:

”FRA samarbetar också med flera utländska underrättelsetjänster – vilka är hemligt för utomstående. Man köpslår om uppgifter som kan vara av intresse för Sveriges säkerhet. Det skulle kunna leda till att homosexuella i andra länder kan komma till skada.”

Jag har träffat flera som flytt till Sverige pga att de är förföljda. Några av dom är homosexuella. Om jag skrev att jag var ganska nedstämd tidigare, måste jag nu erkänna att det är en underdrift…jag som brukar stoltsera med vårt framåtskridande hbt-rättighetsarbete! Jag som redan nu tycker det är förkastligt att förföljelse pga sexualitet inte alltid är tillräckligt skäl för asyl! Jag spyr! Jag spyr över det slentrianmässiga undanglidandet från ansvar – vad faen tänkte ni, riksdagsledamöter?

Mark Klamberg uppmärksammar oss på faktumet att vi inte kan veta vilka myndigheter som får tillgång till de uppgifter FRA samlar in. En rysning går längs min ryggrad…är det här verkligen verklighet?

Se det här intressanta klippet om vinande partipiskor och självuppfyllelse-politiker!

Nu kommer regeringen med en idiotisk idé – Försvarets Radioanstalt ska få ansvar för IT-säkerheten på våra myndigheter. Feltänk deluxe, det finns en stor risk med att blanda ihop underrättelse- och säkerhetstjänst:

”Enligt kritikerna skulle göra FRA:s utvidgade roll kunna bli problematisk om FRA till exempel upptäcker en säkerhetslucka i ett datasystem. Då kan FRA antingen välja på att varna för detta eller att utnyttja det för att hämta in information.”

Kampen ledde till vissa förändringar, men absolut inte tillräckligt. Ja, vad annat kan man säga än: Fortsätt kampen med oss!

Annonser

Brinner inuti & utanför

Jag ringde en vän igår, en vän som alltid lyckas roa mig och lyfta upp mitt tillfälligt dåliga humör. Han satte huvudet på spiken när vi talade om att möta personer som inte vill mötas. Ibland känns det som om jag stångar mig blodig, men mina fighter blir mer konstruktiva juh längre tiden går.

I morse läste jag min väns blogginlägg om positivitet och upprördhet. Det är viktigt att kanalisera ilskan till positiv energi!

Jag blev inspirerad till att skriva en vinkling av hans inlägg, tills luften gick ur mig när jag läste Klaras inlägg. Att ta upp kampen för mänskliga rättigheter och därmed mot rasism är definitivt något viktigt för mig. Men på något sätt kändes det som om inlägget var formulerat som om många pirater är en hög med smygrasister. Jag kanske är känslig, eftersom jag har det väldigt stressigt för tillfället. Och vi är inte ett splittrat parti, som vissa medier målat upp.

Hursomhelst, min vän skrev alltså om en anlagd brand i Vellinge inatt. Precis som Göran och Marcus kan jag inte låta bli att se kopplingen mellan händelsen och SDU:s möte dagen efter. Inte för att det behöver vara medlemmar av SDU som anlagt branden, det säger jag inte. Men det visar ändå på den främlingsfientlighet som brett ut sig över Europa, och nu även nått Sverige med full kraft, av vissa förståeliga skäl.

Det man blir så ledsen av när man läser Sydsvenskans artikel är att vissa formuleringar visar på apati inför problemet med mordbränder riktade mot ensamkommande flyktingbarn. ”Askfläck är allt som syns”, ”Det finns inget direkt hot sedan tidigare”, ”Det var en bra bit ifrån själva byggnaden”. Kanske är det så att polismannen i fråga försöker möta båda lägren med sina uttalanden? Men det finns också en möjlighet att han tycker att flyktingbarnen borde skickas tillbaka. Jag vet själv hur det är att mötas av polisers fördomar p.g.a av mitt utseende, och därmed ”kategoritillhörighet”.

Själv gör jag mitt bästa för att analysera mina fördomar, och gå emot dom. Jag tvingar mig själv att inte döma någon p.g.a deras ursprung, sällskapet dom är i, arbetet de har. Jag säger inte att det är lätt, men det fungerar, tro mig!

Jag hoppas Klara missförstod mig rätt när jag kommenterade, eftersom jag absolut är med på att vi pirater måste visa tydligare att vi jobbar för alla människors rättigheter! Emma lyckades uttrycka det jag kände bättre. Maloki visar tydligt sin positiva inställning, med bränsle från Anders inlägg!

Ett minne kommer upp: Valvakan hemma hos mig i Juni, jag och de andra piraterna applåderar när Svt:s programledare uttrycker att vi stoppat Sverigedemokraterna från att komma in i EU-parlamentet. Men när glädjen runnit ur funderar jag: Hur kan Svt, som jag tycker så mycket om p.g.a deras vana att belysa alla aspekter, hur kan de vinkla det som om vi är en bunt SD-sympatisörer? Det handlade egentligen om statistik, SD:s vanligaste väljare är en ung man. PP:s vanligaste väljare är unga män. Dessutom tyder vissa röster på oss och SD på missnöje, missnöje mot dom etablerade partiernas handlingsförlamning och ignorans.

Jag saknar för en stund min pappa (som vid 52 års ålder blivit engagerad pirat), och lyssnar på Björn Afzelius album ”Den röda tråden”. Just nu låten ”Europa”;

”Gamla vänner, kom fram! Låt mig känna er hand!
Låt oss göra precis som vi gjorde!
Vi blir dåtiden sen, men vi är samtiden än,
så låt oss göra det ända vi borde!
Nya vänner, kom med! Nu behöver vi er!
Det är era visioner dom hotar!
Ni är framtiden nu; Det är era beslut
som formerar det nya Europa!”

Bjärnemalm – en guldgruva

Jacob Dexe skrev ett inlägg där han rabblar upp en massa duktiga pirater. Men det börjar bli många nu, när klustret knyts ihop en aning. Jag väljer att inte rabbla upp alla, utan att belysa en pirat som jag anser har gjort mycket mer för partiet än vad många kanske vet.

”Du bloggar för lite.”, sa han till mig häromdagen. Så varsågod, Mattias Bjärnemalm, här kommer ett inlägg, och ett löfte om att lägga mer tid på bloggen än diskussionerna på Skype! :)

Du har varit en inspirationskälla, en peppare, en viktig byggsten i vår organisation länge. Nu är det juh bestämt att du får en plats du förtjänar, som chef för Amelias kansli nere i Bryssel. Det glädjer mig.

Du inspirerar mig med ditt engagemang, speciellt din förmåga att få andra pirater att känna sig betydelsefulla imponerar på mig. Du lägger ut trådar i nätet och övertalar folk att dom duger! Det är en egenskap som fler borde ta efter, både i vårt parti och i samhället överhuvudtaget.

När du tänker på något, oavsett vad det är, vrider du och vänder som ingen annan. Du ger mig alltid perspektiv jag aldrig har haft förut, och du är duktig på att förutse konsekvensen av handlingar, attityder och beslut.

Du offrar dig för politikens skull, på ett sådant värdigt sätt att många inte ser hur mycket du åstadkommer egentligen. Därför är det här inlägget speciellt tillägnat dig.

En av de absolut bästa saker du gjort är att starta Ung Pirat, vårt ungdomsförbund. Detta med en upp-och-ned-vänd pyramid som modell, och ett arbetssätt som inkluderar alla, vilket får unga människor att känna ansvar och glädje.

Oavsett vad det är jag behöver hjälp med; en enkel organisatorisk fråga, argument till debatter, bara prata av mig en stund – så finns du där. Någonstans i mig känns det som att du kommer försvinna in i arbetet när du jobbar mitt i den stora EU-apparaten, men jag vägrar bli av med dig! ;) Du är min mentor och hur lite du än kommer vara tillgänglig, så kommer du finnas här i mitt huvud med ditt pragmatiska sätt och ditt mod att dyka rakt in och vara ärlig i allt!

När jag höll tal i Uppsala höll jag på att pissa i brallan, mest för att du var där, och för att du bjöd in mig. *erkänner*

Men vet du? Jag känner att jag växer med partiet, och jag hoppas att jag har en chans att ens komma i närheten av vad du gör. Vem vet vilken plats som är bäst för mig och partiet, att jag har? Jag har flera ideér, men räknar kallt med att du ska bolla med mig tills jag hittar absolut rätt. :D

Till en början siktar jag högt – på riksdagen. Så överlämnar jag åt dig och de andra duktiga piraterna att skapa förändringar i Bryssel!

Positivt ledarskap

Mitt parti har växtvärk! Det har lett till att styrelsens och ledningens arbete blivit tyngre, samtidigt som viss kommunikation med medlemmar brustit. Just nu försöker funktionärer, förtroendevalda och andra engagerade medlemmar hålla igång ett arbete som inte har klara arbetsformer. Det leder till mycket slitningar, även om det i förlängningen (förhoppningsvis) leder till en bättre fungerande organisation.

Mitt i allt detta har vissa konflikter kommit upp till ytan. Vissa har lösts med enkla metoder – Styrelse och ledning har helt ”enkelt” erbjudit medlemmarna en chans till insyn och input. Andra konflikter är mer svårlösta, då tänker jag främst på problemen i Värmland. Efter att problemen kommit till ledningens kännedom, tillsattes en krisgrupp bestående av Emma Marie Andersson, Mikke Svensson och Curt Jonsson.

Den konflikten har fått mig att börja tänka klarare angående ledarskap och samarbete. Och jag är inte den enda. Under min minst sagt turbulenta tid i Piratpartiet, har jag fått förmånen att vara med och bygga upp ett helt nytt politiskt parti. Jag har under tiden fått olika roller – just nu är jag:

  • Vice kommunledare i Västerås Kommun
  • Ordförande i lokalavdelningen Ung Pirat Västerås
  • Ledamot i Distriktsstyrelsen Öst i Ung Pirat

Jag jobbar som pedagog, därför har jag kunnat utveckla mitt ledarskap aktivt i ungefär nio år. Men mitt deltagande inom partiet har ändå varit någon slags brytpunkt, iallafall det senaste året då jag varit mer aktiv och tagit fler ansvarsområden till mig. Jag har helt enkelt tvingats att analysera mitt ledarskap i förhållande till vuxna människor, i vanliga fall jobbar jag juh med barn. Ibland har jag även jobbat med vuxna, men då har de alltid varit i en beroendeställning gentemot mig, och jag har framförallt då haft min yrkesroll att luta mig mot. Nu sattes mitt ledarskapstänk på prov, nu stod jag plötsligt inför massor av vuxna och unga människor som mig själv (inte bara i min yrkesroll alltså). Här ska vi vara jämlika, men jag ska fortfarande leda. Den insikten fick mig att utveckla mycket tankar och frågor, dessutom har det lett till en större förståelse för grundläggande ledarskapsteorier.

En av alla dessa teorier, som är väldigt konkret och därför lättförstådd, är teorin om härskar- och bekräftelseteknikerna. Det är enkla grepp som tål att tänkas på flera gånger om i alla dina möten med människor. Och även om du kanske inte är eller vill vara en ledare, kan det vara värt att känna igen teknikerna för att se dom hos andra, och därmed kunna bemöta dem på ett bättre sätt. En annan viktig sak att hålla i tankarna är att majoriteten av ledare inte använder härskartekniker med flit. De vet helt enkelt inte bättre. Dessutom kan en deltagare använda härskartekniker, även om det i många fall tas mycket hårdare om det kommer från en ledare. Detta av den enkla anledningen att själva maktkonstellationen leder till att medlemmen är i ”underläge” från start.

I mina analyser angående mitt eget ledarskap, försöker jag identifiera tillfällen då jag använder fel teknik i mitt bemötande. Reflekterar man ofta över sitt ledarskap har man en början till att jobba bort härskartendenser. Att stanna upp och reflektera och analysera är för övrigt guld värt i de flesta situationer!

Om du möter en ”härskare”, se till att poängtera det för personen i enrum. Berätta hur hennes/hans kommentarer får dig att känna dig. Det kan vara ett bra sätt att skapa en dialog er emellan, och är ofta hela lösningen. Om det inte leder till en lösning, och problemen blir överväldigande, gör som piraterna i Värmland gjorde – vänd dig högre upp i organisationen!

De första begreppen jag vill ta tag i är de om dialog, diskussion och debatt. Många tänker inte på att olika samtalsformer passar olika bra under olika slags möten, eller delar av möten.

<3 Dialog Diskussion Debatt
Betydelse Söka gemensam mening Skaka eller bryta isär Slå ned
Syfte För att tala sig samman För att söka en kompromiss För att övertyga
Resultat Det högsta gemensamma Det lägsta gemensamma En vinner, den andre förlorar

Att som ledare vara tydlig i vilken form av samtal man för under olika delar av möten, kan vara ett bra sätt att minska olustiga känslor hos deltagarna.

Så till teknikerna som jag redan babblat så mycket om:

HÄRSKARTEKNIK BEKRÄFTELSETEKNIK
OSYNLIGGÖRANDE SYNLIGGÖRANDE
Låtsas att personen inte finns, ignorerar eller marginaliserar. Lyssnar på varandra och synliggör.
FÖRLÖJLIGANDE RESPEKT
Förminska någon och göra sig rolig på dennes bekostnad, skapa en ”vi och dom”-känsla. Seriöst bemötande, ställ frågor till deltagarna om vad de tycker, tänker och känner.
UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION INFORMATION
Alla deltagare ska känna att de fått all info. Tänk på att det kan finnas arenor där information sprids och beslut fattas informellt! Se till att alla får ta del av informationen du sprider, redovisa diskussioner och bjud in till informella arenor.
DUBBEL BESTRAFFNING DUBBEL BELÖNING
Hur du än beter dig blir det fel, du får en känsla av att vara otillräcklig som person. Man utgår från att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Påminn varandra om att ni gör så gott ni kan!
PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM BEKRÄFTELSE
Här skapar man dåliga samveten genom att få någon att känna sig skyldig, trots att de inte gjort något fel. Ställ inga orimliga krav på dig själv eller andra, ge varandra bekräftelse. Ofta!
OBJEKTIFIERING SUBJEKTIFIERING
Här görs personen till ett objekt, t.ex. med kommentarer om utseende istället för sakfrågor. Ge alla ansvar, makt och röst. Ta utrymme, ge utrymme. Namnge varandra och varandras ideér.
VÅLD OCH HOT ICKE-VÅLD
Här ingår fysiska övertag som används negativt, men också strukturella övertag (sexuella trakasserier exempelvis). Utbilda och samtala om förtryckande normer. Förebygg genom att anta en policy, och följ den sen!

Läs igenom en gång till! Fundera ut vilka härskartekniker du råkat ut för, och vilka du kan tänkas använda själv. Kom på exempel, lär andra identifiera beteenden som inte är konstruktiva!

Som ledare måste man se till att vända sig till alla i gruppen. En enkel teknik att använda är ”Rundan”, gå helt enkelt ett deltagarvarv och låt alla uttrycka sig. Man ska inte härska som ledare, men man ska fortfarande leda. Att t.ex. avbryta när en diskussion spårar ur eller upprepar sig är viktigt.

I organisationer är det alltid bra att tala om visioner och mål. Det är ändå vår vision som för oss samman, och resultatet är beroende av att vi fungerar tillsammans. Som ledare bör man:

  • Lyssna in visionerna, gärna både i enrum och i grupp.
  • Presentera visionerna, men se upp! Presentera inte din vision först, då kommer de flesta deltagarvisioner inte till sin fulla rätt, jämför istället visionerna tillsammans med deltagarna. Sen kan du själv lägga in dina tankar utifrån deltagarnas visioner.
  • Diskutera och formulera målet. Vad vill vi uppnå? Är vår vision nytänkande och är vårt mål realistiskt?

Det var nog allt för den här gången! *pustar lite*

Hoppas det här inlägget hjälper dig i dina framtida möten, informella som formella. :)

Positivitet FTW!